Jag tänkte inte spendera ännu ett blogginlägg med att beklaga mig över hur jag blivit snedknullad av livet på sistone, för det känns som att jag inte gjort annat än att klaga på livet det senaste halvåret.
Men jag är så arg, så ledsen, så förbannat jävla trött på att det aldrig någonsin bara kan få vara bra. Jag känner mig knäckt.
Jag kan inte underhålla den här bloggen längre. Inte nu. Jag hoppas att jag kan komma tillbaka någon gång. Tills dess finns jag på twitter och instagram. Alltid regnsjuk.
Hej då, fina ni.
