måndag 17 oktober 2011

Slipping through my fingers all the time

Idag var en stor dag. Ni förstår, detta var nämligen dagen då min lilla Videung blev en liiite större Videung, dagen då han började på förskolan. Och jag var inte där.

Jag satt med min studiegrupp och försökte få ner flummiga begrepp på papper, fick migrän, gick hem och sov. Alltmedan min älskade unge lallade runt och skrattade bland helt nya leksaker, snodde barnvagnar från andra barn, lyssnade fascinerat på sång-och-fruktstunden och var allmänt fantastisk.

Behöver jag säga att jag är lite bitter över att jag missade det?


Slagen hjälte

4 kommentarer:

Fifi sa...

Åh, förstår att det måste ha gjort lite ont att missa det. Men vilken tur att han hade så kul!

Lissie sa...

Åh, jag förstår det också! Men ibland är det så, med livet. Och det är väl en sån där sak som alla säger men vad stor han har blivit. Älskade förresten bilden med Kånken-ryggan nedan, den måste han väl ha haft idag? ;)

Tack för att du kommentarer också, jag behövde det. KRAM

ismael sa...

Hittade din blogg via childhoodlight och jag ville bara säga att den är fantastiskt fin. ♥

Sanna sa...

Fin hjälte! Eller hur har det gått fort? Var har tiden tagit vägen? Malcom ska också börja förskolan nu om en månad och det nog mer jag som är nervös och orolig, haha.

Hur gilla Vide förskolan? :)