fredag 3 juni 2011

The world won't understand, it's left no time for us

För ett år sedan:




Och idag, ett år senare:



Jag förstår inte vart tiden tar vägen. Det känns som alldeles nyss som jag gick runt med en jättemage, samtidigt som jag inte kan förstå att Vide inte alltid har funnits hos oss. Han är en så självklar del i våra liv nu, att jag inte kan tänka mig ett liv utan honom. Vill inte tänka mig ett liv utan honom. Tanken gör mig kallsvettig, illamående, panikslagen.

Älskade lilla Videung. Idag är han 8 månader.

5 kommentarer:

Fifi sa...

Tänk vad mycket som kan hända på ett år! Och att han redan är så stor :)
Jag känner likadant med Elly; det känns som om hon nyss föddes, samtidigt som det känns som om hon alltid har varit här!

madeleine sa...

Jag fick en liten tår i ögat nu.

killmamman sa...

å så fint! yay för 8 månader :)

moa sa...

åh så fint ju!

Elvira sa...

(sv) Det känns väldans bra, ja. :) Fast samtidigt är jag en sådan som inte känner att det är över förens jag har fått veta betyg och kommentarer från läraren.