Det blev visst ett dramatiskt avslut på bloggåret 2012. Jag befann mig på mitt känslomässiga livs botten. Jag ville inte leva, ville definitivt inte blogga, och jag kunde inte för mitt liv se hur jag skulle kunna ta mig ur det svarta hål jag grävt åt mig själv. Jag ville inte dela med mig av det kaos som präglade hela min tankeverksamhet och på sätt och vis tror jag att det var rätt beslut just då.
Men faktum är att jag saknar det. Jag saknar att ha någonstans att klottra ner mina tankar, saknar alla fina människor som jag trots allt lärt känna genom det här fantastiska bloggfenomenet, och jag saknar att kunna bläddra tillbaka i arkivet och minnas. För trots att livet kan vara en jävla soppa, så vill jag inte vakna en dag och inte kunna minnas. Även det dåliga förtjänar att minnas, för hur ska man annars veta när det är bra?
Så jag är tillbaka. Jag vet inte på vilket sätt, jag vet inte hur länge, men jag vet att jag inte riktigt klarar mig utan. Jag har även tänkt försöka fila lite på en traditionsenlig årskrönika över 2012, helt i enlighet med min nya devis att även det dåliga är värt att minnas.
Jag hoppas att ni finns kvar någonstans därute. Jag saknar er.
4 kommentarer:
Jag är kvar! <3
Du verkar ha haft ett tufft år men 2013 kommer bli bäst det bestämmer vi :)
kram
Och ironin över att jag läste igenom hela din yousoundsotwee.blogg.se igår och slogs av hur mycket jag saknar dig och att jag hoppas att du börjar skriva i bloggen snart igen. Och vad mycket som har förändrats sedan dess, på gott och ont, och jag hoppas innerligt att tvåtusentretton blir ett bättre år för dig min vän!
Kul att du är tillbaka! Och hoppas att 2013 blir ett bättre år för dig!
Kram
ja!!! välkommen tillbaka!!!
Skicka en kommentar